Ibland tar livet en svängning och jag följer helt oförberett med. Ena stunden var jag där med dig och hade det. Nu är jag här med mig själv och kommer kanske aldrig ha det där. Helt vrickat, är det inte? men man trampar ju vidare endå..what doesn´t kill you make you stronger, right!? Tur att man inte vet vad som kommma skall för då hade väll ångesten ständigt bankat på dörren. Eller så hade den rentav inte gjort det, man hade kanske undvikit de dåliga/ångestladdade situationerna om man hade vetat vilka de var i förväg. 

Fast undrar fan om jag hade gjort det. Jag är en destruktiv människa, alldeles för naiv för mitt eget bästa. Hade behövt någon som satte stopp, hade behövt lyssna på min omgivning. Det här med att leva som man lär, är ni någon som gör det!?

 

 

 

Vad är egentligen rätt eller fel, gott eller ont? Hur tar man reda på det, eller är det något som inte går att veta i förhand?

Denna frågeställning är ytterst intressant och relevant för mig, som för de allra flesta. - I det privata livet, i yrkeslivet, i den politiska debatten och i andra sammanhang. Majoriteten av dessa situationer handlar om ett moraliskt ställningstagande och vår kapacitet att värdera personliga angelägenheter mot vad som är etiskt och moraliskt rätt. och vad är då moraliskt rätt? Det är emellertid inte särskilt lätt att veta! Är det handlingens inneboende värde eller dess effekter som ska värderas högst? Vi har ju alla dessutom olika tycke i mångt och mycket..

Personligen står jag inte inför mödosamma beslut i yrkeslivet eller politiskt - Den tiden kommer, snarare handlar det om beslut på det privata planet som skapar massa ångest. 

Även om besluten på det personliga planet handlar om mig själv och innefattar en mindre omfattning människor än de som sker på samhällig nivå, så sammanfaller strukturen av dessa ställningstagande varandra.

Jag skulle nog säga att jag värderar handlingens inneboende värde högre än effekten av den. Vilka avsikter personen har med det hon gör,dvs. om tanken är god så spelar det inte lika stor roll om slutresultatet inte riktigt fick den effekt man hade hoppats på. Inte för att konsekvenserna av en handling inte är betydelsefulla nog, utan för att jag vet att man inte alltid lyckas uppnå de resultat man vill och att en moraliskt korrekt tanke då kompenserar för detta. Däremot menar jag också att det är viktigt att vara medveten om hur man rättfärdigar sina åsikter, dvs. att man förstår metoderna och hur man själv resonerar. Det är viktigt att beakta båda delar!

 

Det är inte möjligt att i alla situationer förstå vad som är rätt att göra. Saknar man kunskap och förståelse för olika processer, är det orimligt att  ställa dessaa krav!

På det privata planet är det dock annorlunda, jag menar att det inte alls är särskilt svårt att veta vad som är det rätta att göra utan det svåra är att i själva verket göra det. Jag har ett förnuft som talar om för vad som är bra eller dåligt för mig. Skulle jag lyssna till detta förnuft i alla situationer hade jag många gånger sluppit må så dåligt. Jag hade definitivt inte haft en ätstörning, eller tillåtit personer som får mig att tveka på mitt eget värde och förmåga ha så stor inverkan på mitt liv. Varför är man så otroligt vek och feg? Det är väl rädslan för effekten och konsekvenserna som spökar? Bättre att stanna kvar i det trygga och invanda.. sjukt egentligen.

 

I skolan läser jag en kurs i sociologi och just nu handlar ett kapitel om samhällets inverkan på hälsa, kropp och sexualitet. Under senaste lektionspasset diskuterade vi olika artiklar som på ett eller annat sätt berör ämnet. Vår diskussion kom i stora drag att handla om ätstörningar och kroppsideal. Mycket av pratet var kopplat  till artikeln om modellargenturer som åker till ätstörningskliniker för att rekrytera nya modeller. Följt av krönikan skriven av Moa Drugge En hälsning till modellagenturen där hon starkt motsätter det arbete modellagenturen utför och avslutar med att skicka dem en hälsning.

Så vansinningt starkt och fruktansvärt sant! Tack Moa för din krönika som många av oss kan relatera till. Det är fan inte lätt att leva i ett ätstört samhälle som har gått så utom kontroll när det kommer till ideal, hur vi ska se ut och bete oss. Jag mår illa bara jag hör ordet bantning och jag hatar all träningshysteri. Ändå är jag där själv och gräver. 

Hålla koll på vad jag äter, träna för att förbränna, räkna in- och ut-komster så att jag alltid ligger på balans eller minus och få superångest så fort en smal tjej joggar förbi. Tyvärr är detta inte alls särskilt ovanligt utan tycks mer eller mindre finnas i de flesta människors psyke även om det för många sluppit gå så illa att de behövt åka in och ut ur sjukhusbädden. Ändå kan jag tycka att vi som har denna olyckliga upplevelse i vårt bagage har en stor fördel mot andra eftersom vi har lärt oss att bli mer uppmärksamma på vad som är friskt och vad som är sjukt. Vi faller inte för pr skämt som LCHF dieten eftersom vi vet det i slutändan handlar om. Man blir förnuftig och det märker jag till och med hos mina närmaste, de är tyvärr helt ute och cyklar när de tror att de vet vad de pratar om. På många vis kan jag se fördelar med det samhälle som manvän härstammar från. Där har man inget som helst förståelse för denna typ av problem, de existerar inte ens. Där är problemen istället att en stor grupp människor har svårt att få mat för dagen. Jag börjar mer och mer ifrågasätta det typ av leverne vi har här i väst. Något borde ha gått väldigt snett, eller kanske hellre; Allt har gått väldigt snett!

 

#uutråkadisoffan #snuviginäsan #långhelg #snartfödelsedag #bjudafamiljen #måstetatagislutplugget #snartslutpåfolkhögskola #ångestinförhögskoleval #villträna #hurblirdetmedjobb? #och körkort? #äh fårlevainuet #villhasexmeddignu! #mendukollarfotboll #='( @slussenmalmö

Tänk inte så mycket Viktoria! Killen har nog rätt i att jag tänker alldeles för mycket och att det är orsaken bakom min huvudvärk.  Stress och oro är verkligen inte bra för mig och just nu har jag väldigt mycket jag stressar upp mig för, ofta helt i onödan.

Jag tänker dock inte acceptera att ätstörda tankar tar över, den biten har jag haft tillräckligt av i mitt liv och jag känner att jag är väldigt färdig med det.

överlag känns livet så jävla gött, men ni vet ju hur det är, i ena stunden är man på toppen av ett berg och i nästa stund kan det kännas som att allt har raserat. "så är livet" vet jag att min mamma skulle säga och det har hon ju fullkomligt rätt i.  Livet prövar oss hela tiden och trots att man kan tycka att det nog borde vara slut med prövningar snart så blir de nog tyvärr bara fler och större med tiden. Jag är dock övertygad om att "Herren" där uppe inte ger oss större utmaningar än han tror att vi klarar av. Även om dessa må vara väldigt plågsamma att ta sig igenom så är de anpassade till varje individ, vilket måste betyda att vissa människor besitter en enorm inre styrka med tanke på vilka hemskheter man kan råka ut för.

jag sätter punkt där.hoppas inte det blev för klyddigt 😉 

trevlig fredagskväll hörreni!!

 

DAGENS LÅT: Practice what you Preach - Milkey Spice

DAGENS KLÄDSEL: Blåa Jeans och svart i övrigt.

DAGENS DUSCH:  Kl 6.00

DAGENS FRISYR: knut

DAGENS MAT: Bara frulle och massa kaffe än så länge

DAGENS HÄNDELSE: Vaknade med huvudvärk så jag förväntar mig inget särskilt av den här dagen.

DAGENS PLANER: Skola, komma hem och vila en stund, gymmet om jag mår bättre, äta, läggdags.

DAGENS VILL HA: Mer energi och ork.

DAGENS SAKNAD: Träning

DAGENS DROG: Kafffe

DAGENS TRÅKIGASTE: Temalektionen..

DAGENS KÖP: Inget än

DAGENS GODIS: Inget

DAGENS HUMÖR: Rastlös & trött

DAGENS SJUKA: Sinnessjuka!

DAGENS KOMPLIMANG: Har varken fått eller gett några sånna, men det ska bli!

DAGENS SKRATT: Har inte infunnit sig än

DAGENS BILRESA: Bil är lyx, jag åker buss

DAGENS GRÅT: Har inte gråtit idag

DAGENS DRYCK: Kaffe!

DAGENS LÄNGTAN: Träning

DAGENS SPAN: Hemligt...

DAGENS KÄNDISSPAN: Näe tack!

DAGENS TELEFONSAMTAL: Behöver ringa min mamma i kväll

DAGENS PERSONER: Min familj <3

 

Blev inte mycket till valborgsfirande igår. Efter Gymmet och en starköl slocknade jag i soffan och sov sedan som en gris hela natten. Det var grymt skönt och välbehövt med sovmorgon kan jag säga! nu har jag laddat batterierna lite och ska ta mig an dagen 😀